movium fakta
I Moviums nya faktaserie Movium Fakta hittar du de senaste forskningsrönen och fördjupningarna i relevanta ämnen kring stadens ekologi och utemiljö.
Movium Fakta kommer med sex nummer per år. Samtliga nummer finns att köpa som lösnummer i vår nya nätbokhandel. Ett enklare sätt att ta del av faktabladen är att prenumerera – då får du faktabladen i brevlådan till lägre kostnad och riskerar aldrig att missa något.
Prenumeration på Movium Fakta ingår i Movium Partnerskap.
Stadsträd för framtiden – ädelgranar
Som en följd av den överanvändning av barr- och städsegröna växter som rådde under 1960–70-talen har framförallt barrväxter fått ett dåligt rykte.
YTAVRINNING OCH DAGVATTENHANTERING I BOSTADSOMRÅDEN
Bostadsområden utgör en stor del av det urbana landskapet.
VEM SKAPAR DEN GRÖNA SKOLGÅRDEN?
Movium har under mer än tre decennier följt intresset för skolgårdsutveckling i Sverige, och noterar både toppar och dalar beroende på vart man tittar och vem man lyssnar till.
Kyrkogården på entreprenad – hur säkerställer man kvalitet på skötseln?
Kyrkogården är ett av stadens många gröna, offentliga rum, ett parkrum som präglas av stillhet och kontemplation i den allt tätare staden. Att kvalitet i skötseln är viktigt är självklart.
Trädinventeringar i stadsmiljö
Område Landskapsutveckling vid SLU i Alnarp startade 2010 ett forsknings- och utvecklingsprojekt med målet att ta fram riktlinjer för trädinventeringar i stadsmiljö.
Pioner i offentlig miljö
Pioner är några av våra mest lättodlade och älskade perenner. De kräver liten omsorg och blir oftast bäst när de får stå bortglömda i godan ro. Att ge riktigt kloka råd om pionodling är därför svårt, men trots detta finns det några viktiga saker att tänka på när man planterar pion i offentlig miljö.
BRUKAD MEN INTE FÖRBRUKAD
Den totala energiförbrukningen för en gravsten framställd i Kina är nästan sju gånger större än om man väljer att återanvända en gammal gravsten. Förutsatt att gravstenen klarar av hanteringen är alltså återanvändning det minst energikrävande alternativet.
Utrangerade gravstenar har också ett värde precis som de är. Tvåhundra års samhällsutveckling avspeglas i femtio noggrant utvalda gravstenar från skånska begravningsplatser. Stenarna har samlats i ett nytt lapidarium i Sibbhult, mitt i det skånska stenriket, i ett rum format som en grön spiral.
Stadsträd i tio Nordiska städer
Det framhålls ofta att antalet trädarter i våra städer är för få och att artrikedomen måste öka. Men hur ser bilden ut i våra nordiska städer? Vad händer om vi inte ökar mångfalden och hur ska detta egentligen ske? Under 2010 har trädinventeringar från tio nordiska städer samlats in och analyserats för att kunna svara på frågan hur artfördelningen ser ut. Analysen presenteras tillsammans med konkreta råd om hur man öka mångfalden och därmed minska de risker som är förknippade med en dålig trädartsfördelning.
Efter buxbom
Buxbomen hotas på många ställen i Sverige av svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola. Om buxbom ska ersättas med annat växtmaterial måste vi se till vilka kvaliteter den har och vilka funktioner den fyller. De fyra avgörande faktorerna torde vara att buxbomen är vintergrön, relativt långsamväxande, har låga ståndortskrav och att den tål kraftig beskärning.
Odla min själ
Sverige har alltid varit ett mångkulturellt samhälle. Tack vare en större invandring de senare åren har vi fått en ännu större mångfald av kulturer, så även begravningskulturer. En begravningsplats kan tydligt spegla samhällsutvecklingen. Att förnya är inte nödvändigtvis motsatsen till att bevara, snarare ska en förnyelse ses som ett komplement. Ett sätt att skapa social hållbarhet – öka möjligheten till möten mellan människor – på en begravningsplats är att lägga till en funktion, att addera ett program. Landskapsarkitekt Klara Isling har på Östra kyrkogården i Malmö experimenterat med att lägga till funktionen odling som accentuerar tankar om livet och döden samt livets kretslopp och skapar goda förutsättningar för en socialt hållbar begravningsplats.
Beredskap för angrepp av karantäns-
skadegörare
Hur kan vi öka beredskapen för angrepp av karantänsskadegörare på växter i Sverige och hur kan beslutade åtgärder vid ett utbrott inverka på strategierna i våra nationella miljömål? Dessa frågor har diskuterats i en pilotstudie vid SLU Alnarp, där asiatisk långhorning användes som exempel i olika scenarier.
Stadsträd för framtiden – Magnolia
Ingen annan växtgrupp kan mäta sig med det exotiska uttrycket hos många av de vårblommande magnoliorna. I takt med att man idag i allt större omfattning använder sig av ett unikt växtmaterial för att skapa en exklusiv och lokal identitet i våra städer, har magnoliorna blivit allt vanligare i de offentliga rummen. Kunskapen och framförallt erfarenheterna av odling av magnolior i Sverige har utvecklats. Det finns idag en relativt god bild av vilka arter och sorter som är odlingsvärda i vårt land.